Ayurveda läkare har börjat ta fram råd för att ta upp kampen mot svininfluensan A(H1N1).
Detta är den viktigaste örten som de flesta ayurveda läkarna är överens om. Fler råd följer inom de kommande dagarna.
Tulsi (Ocimum sanctum)
eller helig basilika på svenska är en mycket potent växt med antiinflamatoriska egenskaper Tulsibladen hsr en stor betydelse för behandling av luftvägsinfektioner enligt ayurveda. Men traditionellt används den också till att minska kolesterolet, sänka kroppens glukosnivåer och för det rikliga innehållet av antioxidanter.
Nyligen genomförda studier på tulsi ha visat att växten innehåller en COX-2 hämmare, med andra ord samma typ av ämne som moderna smärtstillande innehåller. I Tulsi är det eugenol (1-hydroxy-2-methoxy-4-allylbenzene) som är den aktiva COX-2 hämmaren.[1][2]
En studie visade att Tulsi kan vara en effektiv behandling för diabetes genom att sänka blodsockernivåerna.[3] Samma studie visade signifikant reduktion i totala kolesterolnivåer med Tulsi. En liknande studie [4]visade att Tulsi har gynnsam effekt på blodsockernivåer på grund av dess antioxidanta egenskaper. Tulsi ha också visat några lovande resultat för skydd mot strålningsförgiftning [5] och gråstarr [6]. En hel del läkemedelsforskning pågår på Tulsi.
Tulsi går att odla själv och kan hittas på bland annat “Impecta Fröer”.
Dosen för att stärka immunförsvaret och för att återhämta sig snabbare om man insjuknar är 20 – 25 medelstora färska blad som krossas eller mixas med Juice och tas 2 gånger om dagen på fastande mage.
Vi återkommer med fler råd om hur du enligt ayurveda kan skydda dig mot svininfluensan.
i media: Dn, Ab, Ex
bloggar: "Svininfluensa bloggen", madonnan, Tonårsmorsa, Skrivarmamma,
källor:
[1] Indian J Exp Biol. 1999 Mar;37(3):248-52.
[2] Prakash P, Gupta N. Therapeutic uses of Ocimum sanctum Linn (Tulsi) with a note on eugenol and its pharmacological actions: a short review.
[3] Effect of Ocimum sanctum Leaf Powder on Blood Lipoproteins, Glycated Proteins and Total Amino Acids in Patients with Non-insulin-dependent Diabetes Mellitus. Journal of Nutritional & Environmental Medicine. V. RAI MSC, U. V. MANI MSC PHD FICN AND U. M. IYER MSC PHD. Volume 7, Number 2 / June 1, 1997. p. 113 - 118
[4] Evaluation of Hypoglycemic and Antioxidant Effect of Ocimum Sanctum,. Jyoti Sethi, Sushma Sood, Shashi Seth, and Anjana Talwar. Indian Journal of Clinical Biochemistry, 2004, 19 (2) 152-155.
[5] Devi, P. Uma; Ganasoundari, A.. Modulation of glutathione and antioxidant enzymes by Ocimum sanctum and its role in protection against radiation injury. Indian Journal of Experimental Biology, v.37, n.3, 1999. March,:262-268.
[6] Sharma, P; Kulshreshtha, S; Sharma, A L. Anti-cataract activity of Ocimum sanctum on experimental cataract. Indian Journal of Pharmacology, v.30, n.1, 1998:16-20
Visar inlägg med etikett vetenskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vetenskap. Visa alla inlägg
Ny undersökning krossar Atkins... Igen...
I SvD (Publicerad: 26 juli 2009, 21.55) går det att läsa att en ny kanadensisk studie visar att de som äter mycket kolhydrater är smalast.
”I studien har 4451 friska personer över 18 år skrivit ner allt de åt under ett normalt dygn. De som hade någon sjukdom eller gick på någon specialdiet fick inte vara med. Det visade sig att de som fick den lägsta delen av sin energi från kolhydrater – mindre än 47 procent – löpte högst risk att vara överviktiga eller feta. Risken för övervikt minskade sedan ju mer kolhydrater de åt, tills de nådde 290–310 gram kolhydrater per dag.”
Detta låter inte som något nytt utan som de gamla kostråden som redan finns. Och antagligen betyder resultaten att risken för övervikt ökar igen efter 290-310 gram kolhydrater per dag bara att kalori-intaget antagligen var större för de personerna. Men vad säger det då om låg kaloridieter? Jo, att som bantningsmetod är Atkins inte fungerar särskilt bra. Till det kan man lägga alla andra undersökningar om Atkinsdieten.
Att Atkinsdieten visat sig förkorta livet har en tidigare studie redan visat. Till det kommer det faktum att en kolhydratfattig kost kan leda till brist på glukos och medför minskad hjärnaktivitet, sämre bedömningsförmåga och koncentrationsproblem. En långtida kolhydratfattig och proteinrik diet kan även belasta njurarna. Den som äter protein baserat på mycket kött, fisk och skaldjur löper också en större risk att få gikt. Förutom det vet vi inte hur hjärnan påverkas på lång sikt.
I vuxen ålder förbrukar hjärnan cirka 20 procent av din energi. Den optimala energi till hjärnan är kolhydrater som omvandlas vid matsmältningen till glukos som lätt tas upp i blodet och förser hjärnan, nervsystemet och musklerna med energi. Att då utesluta kolhydraterna är du inte särskilt klokt. Det är även bättre att äta långsamma kolhydrater som behöver längre tid för att brytas ner till glukos, vilket innebär att de förser kroppen med energi under längre tid än vad de snabba kolhydraterna. Långsamma kolhydrater finns bland annat i fullkornsprodukter, baljväxter och färska grönsaker.
Inget nytt här utan bara bekräftade av "gammal" kunskap.
”I studien har 4451 friska personer över 18 år skrivit ner allt de åt under ett normalt dygn. De som hade någon sjukdom eller gick på någon specialdiet fick inte vara med. Det visade sig att de som fick den lägsta delen av sin energi från kolhydrater – mindre än 47 procent – löpte högst risk att vara överviktiga eller feta. Risken för övervikt minskade sedan ju mer kolhydrater de åt, tills de nådde 290–310 gram kolhydrater per dag.”
Detta låter inte som något nytt utan som de gamla kostråden som redan finns. Och antagligen betyder resultaten att risken för övervikt ökar igen efter 290-310 gram kolhydrater per dag bara att kalori-intaget antagligen var större för de personerna. Men vad säger det då om låg kaloridieter? Jo, att som bantningsmetod är Atkins inte fungerar särskilt bra. Till det kan man lägga alla andra undersökningar om Atkinsdieten.
Att Atkinsdieten visat sig förkorta livet har en tidigare studie redan visat. Till det kommer det faktum att en kolhydratfattig kost kan leda till brist på glukos och medför minskad hjärnaktivitet, sämre bedömningsförmåga och koncentrationsproblem. En långtida kolhydratfattig och proteinrik diet kan även belasta njurarna. Den som äter protein baserat på mycket kött, fisk och skaldjur löper också en större risk att få gikt. Förutom det vet vi inte hur hjärnan påverkas på lång sikt.
I vuxen ålder förbrukar hjärnan cirka 20 procent av din energi. Den optimala energi till hjärnan är kolhydrater som omvandlas vid matsmältningen till glukos som lätt tas upp i blodet och förser hjärnan, nervsystemet och musklerna med energi. Att då utesluta kolhydraterna är du inte särskilt klokt. Det är även bättre att äta långsamma kolhydrater som behöver längre tid för att brytas ner till glukos, vilket innebär att de förser kroppen med energi under längre tid än vad de snabba kolhydraterna. Långsamma kolhydrater finns bland annat i fullkornsprodukter, baljväxter och färska grönsaker.
Inget nytt här utan bara bekräftade av "gammal" kunskap.
Nu bevisat vetenskapligt: En hälsosam livsstil lönar sig
I dag står det i SvD att hälsosam livsstil skyddar hjärtat. Två av världens allra största undersökningar ger nu de bästa bevisen hittills på att en hälsosam livsstil verkligen lönar sig och skyddar mot sjukdomar.
Är detta något nytt? Olika hälsorörelser och alternativa hälsorörelser har sagt just detta i hur många år som helst. Att det äntligen kommer bevis för det är ju bra, men detta bevisar mer hur forskningen kring hälsa och framför allt alternativa idéer inom hälsa ser ut. Det forskas mycket om läkemedel eftersom man räknar med att den forskningen ska ge utdelning i pengar, men sånt som inte ger avkastning forskas det mindre om.
Vad är det då för råd som forskarna nu kommit fram till? Är det något banbrytande? Nej det skulle jag inte vilja säga. Den nya forskningen ger dessa råd:
1 Håll dig på en ”normal” under 25 i BMI
2 Röka inte
3 Träna regelbundet
4 Måttligt alkoholintag (inte för mycket och inte för litet)
5 Goda matvanor frukostflingor(fibrer), frukt och grönt och lågt saltintag
6 För kvinnor ett kosttillskott av folsyra
Jag skulle kunna lägga till en del råd, men idag får vi glädja oss åt att dessa råd nu är vetenskapligt bevisade i alla fall.
Är detta något nytt? Olika hälsorörelser och alternativa hälsorörelser har sagt just detta i hur många år som helst. Att det äntligen kommer bevis för det är ju bra, men detta bevisar mer hur forskningen kring hälsa och framför allt alternativa idéer inom hälsa ser ut. Det forskas mycket om läkemedel eftersom man räknar med att den forskningen ska ge utdelning i pengar, men sånt som inte ger avkastning forskas det mindre om.
Vad är det då för råd som forskarna nu kommit fram till? Är det något banbrytande? Nej det skulle jag inte vilja säga. Den nya forskningen ger dessa råd:
1 Håll dig på en ”normal” under 25 i BMI
2 Röka inte
3 Träna regelbundet
4 Måttligt alkoholintag (inte för mycket och inte för litet)
5 Goda matvanor frukostflingor(fibrer), frukt och grönt och lågt saltintag
6 För kvinnor ett kosttillskott av folsyra
Jag skulle kunna lägga till en del råd, men idag får vi glädja oss åt att dessa råd nu är vetenskapligt bevisade i alla fall.