Ayurveda läkare har börjat ta fram råd för att ta upp kampen mot svininfluensan A(H1N1).
Detta är den viktigaste örten som de flesta ayurveda läkarna är överens om. Fler råd följer inom de kommande dagarna.
Tulsi (Ocimum sanctum)
eller helig basilika på svenska är en mycket potent växt med antiinflamatoriska egenskaper Tulsibladen hsr en stor betydelse för behandling av luftvägsinfektioner enligt ayurveda. Men traditionellt används den också till att minska kolesterolet, sänka kroppens glukosnivåer och för det rikliga innehållet av antioxidanter.
Nyligen genomförda studier på tulsi ha visat att växten innehåller en COX-2 hämmare, med andra ord samma typ av ämne som moderna smärtstillande innehåller. I Tulsi är det eugenol (1-hydroxy-2-methoxy-4-allylbenzene) som är den aktiva COX-2 hämmaren.[1][2]
En studie visade att Tulsi kan vara en effektiv behandling för diabetes genom att sänka blodsockernivåerna.[3] Samma studie visade signifikant reduktion i totala kolesterolnivåer med Tulsi. En liknande studie [4]visade att Tulsi har gynnsam effekt på blodsockernivåer på grund av dess antioxidanta egenskaper. Tulsi ha också visat några lovande resultat för skydd mot strålningsförgiftning [5] och gråstarr [6]. En hel del läkemedelsforskning pågår på Tulsi.
Tulsi går att odla själv och kan hittas på bland annat “Impecta Fröer”.
Dosen för att stärka immunförsvaret och för att återhämta sig snabbare om man insjuknar är 20 – 25 medelstora färska blad som krossas eller mixas med Juice och tas 2 gånger om dagen på fastande mage.
Vi återkommer med fler råd om hur du enligt ayurveda kan skydda dig mot svininfluensan.
i media: Dn, Ab, Ex
bloggar: "Svininfluensa bloggen", madonnan, Tonårsmorsa, Skrivarmamma,
källor:
[1] Indian J Exp Biol. 1999 Mar;37(3):248-52.
[2] Prakash P, Gupta N. Therapeutic uses of Ocimum sanctum Linn (Tulsi) with a note on eugenol and its pharmacological actions: a short review.
[3] Effect of Ocimum sanctum Leaf Powder on Blood Lipoproteins, Glycated Proteins and Total Amino Acids in Patients with Non-insulin-dependent Diabetes Mellitus. Journal of Nutritional & Environmental Medicine. V. RAI MSC, U. V. MANI MSC PHD FICN AND U. M. IYER MSC PHD. Volume 7, Number 2 / June 1, 1997. p. 113 - 118
[4] Evaluation of Hypoglycemic and Antioxidant Effect of Ocimum Sanctum,. Jyoti Sethi, Sushma Sood, Shashi Seth, and Anjana Talwar. Indian Journal of Clinical Biochemistry, 2004, 19 (2) 152-155.
[5] Devi, P. Uma; Ganasoundari, A.. Modulation of glutathione and antioxidant enzymes by Ocimum sanctum and its role in protection against radiation injury. Indian Journal of Experimental Biology, v.37, n.3, 1999. March,:262-268.
[6] Sharma, P; Kulshreshtha, S; Sharma, A L. Anti-cataract activity of Ocimum sanctum on experimental cataract. Indian Journal of Pharmacology, v.30, n.1, 1998:16-20
Visar inlägg med etikett nyheter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nyheter. Visa alla inlägg
Ny Coca cola med mjölk förlänger livet?
I media rapporteras en studie om att mjölk förlänger livet. Det är enligt forskare antagligen kalcium i mjölken som gör att man bland annat minskar risken för dödlig stroke upp till 60 procent. Att kalcium är viktigt för kroppen är inget direkt nytt och att det flesta idag får för lite kalcium i maten är heller inget nytt.
Att Coca cola och andra läskedrycker som innehåller fosforsyra och koffein urlakar kalcium, magnesium och zink ur kroppen har också visats genom bland annat studier på barn. Att dom också innehåller höga doser av socker och artificiella sötningsmedel förvärrar genom att det ökar utsöndring av kalcium i urinen. Koffeinet i läskedryckerna är vätskedrivande och spelar även det in Koffeinet förhindrar kalcium, magnesium och zink att byggas upp i skelettet. En burk Coca cola förlorar kroppen upp till 150mg kalcium. De som då dricker en 1.5 liters flaska om dagen förlorar då 680mg kalcium om dagen. Det rekommenderade intaget av kalcium per dag är för en vuxen runt 900mg. Så med andra ord behöver du kompensera förlusten av att dricka en lite cola om dagen med att dricka 1.2 liter mjölk om dagen.
Då kanske Coca Cola´s nya dryck kan vara något? Det är en dryck som går under namnet Vio och innehåller mjölk mixad med kolsyrat vatten, smaksatt med frukt och sötad med rörsocker. Förhoppningsvis innehåller den inte sötningsmedel och smakförstärkare. Är den då nyttig? Nej, det skulle man nog knappast kunna säga då den innehåller mycket socker, men den är väldigt mycket nyttigare än Coca cola och den tillför kroppen kalcium istället för att laka ur det. Och enligt de nya studierna leder ju bra kalcium intag till ett längre och friskare liv.
Men exakt vad drycken innehåller vet vi inte än och får nog ta en närmare titt på den när den lanseras i Sverige.
I media: Svd, Ex
Att Coca cola och andra läskedrycker som innehåller fosforsyra och koffein urlakar kalcium, magnesium och zink ur kroppen har också visats genom bland annat studier på barn. Att dom också innehåller höga doser av socker och artificiella sötningsmedel förvärrar genom att det ökar utsöndring av kalcium i urinen. Koffeinet i läskedryckerna är vätskedrivande och spelar även det in Koffeinet förhindrar kalcium, magnesium och zink att byggas upp i skelettet. En burk Coca cola förlorar kroppen upp till 150mg kalcium. De som då dricker en 1.5 liters flaska om dagen förlorar då 680mg kalcium om dagen. Det rekommenderade intaget av kalcium per dag är för en vuxen runt 900mg. Så med andra ord behöver du kompensera förlusten av att dricka en lite cola om dagen med att dricka 1.2 liter mjölk om dagen.
Då kanske Coca Cola´s nya dryck kan vara något? Det är en dryck som går under namnet Vio och innehåller mjölk mixad med kolsyrat vatten, smaksatt med frukt och sötad med rörsocker. Förhoppningsvis innehåller den inte sötningsmedel och smakförstärkare. Är den då nyttig? Nej, det skulle man nog knappast kunna säga då den innehåller mycket socker, men den är väldigt mycket nyttigare än Coca cola och den tillför kroppen kalcium istället för att laka ur det. Och enligt de nya studierna leder ju bra kalcium intag till ett längre och friskare liv.
Men exakt vad drycken innehåller vet vi inte än och får nog ta en närmare titt på den när den lanseras i Sverige.
I media: Svd, Ex
Ny undersökning krossar Atkins... Igen...
I SvD (Publicerad: 26 juli 2009, 21.55) går det att läsa att en ny kanadensisk studie visar att de som äter mycket kolhydrater är smalast.
”I studien har 4451 friska personer över 18 år skrivit ner allt de åt under ett normalt dygn. De som hade någon sjukdom eller gick på någon specialdiet fick inte vara med. Det visade sig att de som fick den lägsta delen av sin energi från kolhydrater – mindre än 47 procent – löpte högst risk att vara överviktiga eller feta. Risken för övervikt minskade sedan ju mer kolhydrater de åt, tills de nådde 290–310 gram kolhydrater per dag.”
Detta låter inte som något nytt utan som de gamla kostråden som redan finns. Och antagligen betyder resultaten att risken för övervikt ökar igen efter 290-310 gram kolhydrater per dag bara att kalori-intaget antagligen var större för de personerna. Men vad säger det då om låg kaloridieter? Jo, att som bantningsmetod är Atkins inte fungerar särskilt bra. Till det kan man lägga alla andra undersökningar om Atkinsdieten.
Att Atkinsdieten visat sig förkorta livet har en tidigare studie redan visat. Till det kommer det faktum att en kolhydratfattig kost kan leda till brist på glukos och medför minskad hjärnaktivitet, sämre bedömningsförmåga och koncentrationsproblem. En långtida kolhydratfattig och proteinrik diet kan även belasta njurarna. Den som äter protein baserat på mycket kött, fisk och skaldjur löper också en större risk att få gikt. Förutom det vet vi inte hur hjärnan påverkas på lång sikt.
I vuxen ålder förbrukar hjärnan cirka 20 procent av din energi. Den optimala energi till hjärnan är kolhydrater som omvandlas vid matsmältningen till glukos som lätt tas upp i blodet och förser hjärnan, nervsystemet och musklerna med energi. Att då utesluta kolhydraterna är du inte särskilt klokt. Det är även bättre att äta långsamma kolhydrater som behöver längre tid för att brytas ner till glukos, vilket innebär att de förser kroppen med energi under längre tid än vad de snabba kolhydraterna. Långsamma kolhydrater finns bland annat i fullkornsprodukter, baljväxter och färska grönsaker.
Inget nytt här utan bara bekräftade av "gammal" kunskap.
”I studien har 4451 friska personer över 18 år skrivit ner allt de åt under ett normalt dygn. De som hade någon sjukdom eller gick på någon specialdiet fick inte vara med. Det visade sig att de som fick den lägsta delen av sin energi från kolhydrater – mindre än 47 procent – löpte högst risk att vara överviktiga eller feta. Risken för övervikt minskade sedan ju mer kolhydrater de åt, tills de nådde 290–310 gram kolhydrater per dag.”
Detta låter inte som något nytt utan som de gamla kostråden som redan finns. Och antagligen betyder resultaten att risken för övervikt ökar igen efter 290-310 gram kolhydrater per dag bara att kalori-intaget antagligen var större för de personerna. Men vad säger det då om låg kaloridieter? Jo, att som bantningsmetod är Atkins inte fungerar särskilt bra. Till det kan man lägga alla andra undersökningar om Atkinsdieten.
Att Atkinsdieten visat sig förkorta livet har en tidigare studie redan visat. Till det kommer det faktum att en kolhydratfattig kost kan leda till brist på glukos och medför minskad hjärnaktivitet, sämre bedömningsförmåga och koncentrationsproblem. En långtida kolhydratfattig och proteinrik diet kan även belasta njurarna. Den som äter protein baserat på mycket kött, fisk och skaldjur löper också en större risk att få gikt. Förutom det vet vi inte hur hjärnan påverkas på lång sikt.
I vuxen ålder förbrukar hjärnan cirka 20 procent av din energi. Den optimala energi till hjärnan är kolhydrater som omvandlas vid matsmältningen till glukos som lätt tas upp i blodet och förser hjärnan, nervsystemet och musklerna med energi. Att då utesluta kolhydraterna är du inte särskilt klokt. Det är även bättre att äta långsamma kolhydrater som behöver längre tid för att brytas ner till glukos, vilket innebär att de förser kroppen med energi under längre tid än vad de snabba kolhydraterna. Långsamma kolhydrater finns bland annat i fullkornsprodukter, baljväxter och färska grönsaker.
Inget nytt här utan bara bekräftade av "gammal" kunskap.